Det var visst ett tag sen jag skrev nåt…
Nåväl nu sitter jag och väntar på att få lämna in min visumförlängningsansökan, och det är 360 nummer före i kön, så jag har lite tid över.
Tiden går ju snabbare och snabbare för varje år som går, och kanske särskilt när man sitter fast i ekorrhjulet eftersom det ju inte är så mycket variation i vardagen.
Nåväl, sen senast har det trots allt hänt en del grejer det största kanske att jag både har bytt jobb och flyttat. Ganska otippat är jag nu japansk salaryman och åker fullspäckat tåg varje morgon iklädd kostym. Ungefär som Halloween, fast trängre, och läskigt på ett annat sätt. Flyttade gjorde vi för att vår hyresvärd kom tillbaka och behövde huset själv, men det känns ok, för. I flyttade bara 150 meter, och eftersom det är en god vän har jag numera en trevlig granne att umgås med för första gången på länge!
Eftersom jag är på immigrationsverket så tänkte jag passa på att berätta hur det går till när man förnyar sitt visum. Steg ett är att upptäcka att det håller på att gå ut, i mitt fall var det en uppmärksam passkontrollant på flygplatsen som påpekade det när vi kom hem från semestern i Sverige ca en månad innan visumet gick ut. Det verkar inte finnas någon process som påminner utlänningar att de håller på att förlora tillståndet, så det var ju mycket lägligt att vi hade semester. Hade iofs varit intressant att se vad som händer om man inte förnyar tillståndet. Kanske man skulle prova nästa gång.
Steg 2 i processen är att ta reda på hur man går tillväga. Det visade sig vara krångligare än man skulle kunna tro. Framför allt om man vill ha information på andra språk än japanska. Förvisso har min japanska blivit avsevärt bättre sen vi flyttade hit, men skriven byråkratjapanska är inte helt lättsmält. Sen finns det minst ett tjugotal olika tillstånd och visumtyper man kan förnya, så att hitta just min typ var lite lurigt. Det visade sig att det inte är visumet som ska förnyas utan utlänningskortet, som är ett visum. Solklart! Blankett på 4 sidor där den sista är frivillig, eller möjligtvis frivillig för min visumtyp. Eftersom jag är här på nåder av att vara gift med en Japansk medborgare så måste även denne gå i god för att det en bra idé att låta mig stanna. Ytterligare en sida blankett. Utöver det behövdes även en kosekitohon, familjeregistreringsbevis, som alla japaner är registrerade i, per familj (det ska jag skriva en egen post om någon dag). Samt de två senaste årens skatteinbetalningsbevis (på temat är du lönsam, lille vän?). Det senare innebar ett besök på kommunkontoret, men det tidigare krävde ett besök i person av familjeregistreringsbevisöverhuvudet på kontoret där hennes föräldrar är skrivna. Observera att kosekitohon inte följer mantalsskrivningsadressen utan stannar där det först registrerades, om man inte själv initierar en flyttprocess av den (det?). Nåväl, det gick att lösa det också. Och två passfoton i 35x45mm. Samt en extra blankett som det visade sig inte behövdes, men det är ju kul att fylla i…
Sen var det bara att ta sig till immigrationskontoret, få alla papper kontrollerade i utbyte mot en kölapp. Nummer 648. Nu har jag varit här i en timme och räkneverket har gått från 287 till 333. Så snart är det min tur att få lämna in mina papper. Det är mycket oklart varför det tar sån tid att få lämna sina blanketter, men antagligen ska allt både dubbel- och trippelkontrolleras. Sannolikheten att allt är rätt från början får anses vara ganska låg.
Annars har det varit soligt och sällan under 30 grader ens på nätterna de senaste veckorna.